Trollkarlens lärling handlar om kampen mellan goda magiker och onda magiker, i stort sett. Det hela börjar (tror jag) på 700-talet då Merlin lär upp tre lärlingar, två män och en kvinna. Som vanligt är de två männen bästa vänner och förstås blir de båda två förälskade i kvinnan. När kvinnan väljer den ene av männen blir den andre ond och går över till den onda sidan, dvs. Morgana le Fays sida. Merlin förutspår att det en dag ska komma en magiker som är tillräckligt stark för att besegra Morgana och om denne yngling handlar filmen.

Den här filmen är fylld till bredden med häftiga effekter, spännande föremål och onda trollkarlar. Problemet är bara att den är för kort för att verkligen göra allt detta rättvisa. Kanske hade en miniserie passat bättre. Hade man skippat lärlingens kärlekshistoria med en tjej som han inte ens känner hade det varit ännu bättre.

Jag irriterade mig på att de kände sig tvungna att förklara hur magin fungerar vetenskapligt. Magi behöver inte förklaras. Det är (bland annat) detta som skiljer science fiction från fantasy. Ska man ändå försöka sig på att få magi att vara något naturligt ska man inte använda sig av faktoider, i det här fallet att vi bara använder 10 % av hjärnan.

Men, men, bortsett från klyschorna och den snabbspolade historien är den en film som bjuder på skratt och fick i alla fall mig att vilja vete mer, t.ex om den kinesiska urnan i början av filmen.

Jag ger den 3,0/5 i betyg.