Det var ett tag sen jag kände mig nöjd med spelandet av Fable 2 men jag har inte orkat blogga förräns nu. Att jag skriver "nöjd med spelandet" istället för "klar med spelet" är avsiktligt ty Fable 2 är ett spel som man egentligen inte kan spela färdigt. Man kan likna Fable vid ett online rollspel, som till exempel WoW. Skillnaden är att det inte är online, det är till konsol och man är relativt ensam. Visst, man kan spela flera men det är inte särskilt lustfyllt. Elementet som får mig att dra paralleller till online rollspel är alla quester. Man accepterar ett quest, följer en markör för att hitta dit, gör något enligt questbeskrivningen och springer sedan tillbaka för att få sin belöning.

Ett annat spel man likna Fable 2 vid är Sims eftersom man kan integrera så mycket med invånarna i Albion, landet där spelet utspelar sig. Man kan flörta, hota, spela död, skratta osv. Man kan till och med fria, gifta sig och sedan skaffa barn. Man har sin hjälte som man styr och väldigt ofta i spelet ställs man inför olika val. Man kan välja att vara ond eller god. Dessa val påverkar sedan ens utseende och vad invånarna tycker om dig. Man kan arbeta för att få ihop pengar och sedan spendera dem på byggnader, för nästan allt i Albion går att köpa. Var femte minut får man en inkomst från uthyrda hus och butiker. Även när man har spelet avstängt tjänar man pengar!

Det finns fyra olika sorter av XP: blå, gul, röd och grön. Använder du ditt närstridsvapen mot en fiende får du blå XP; använder du ett avståndsvapen får du gul och använder du magi får du röd. Den gröna sorten får man oavsett hur man slår sin fiende. Blå XP använder man för att förbättra hjältens fysik: man blir starkare och starkare. Gul XP använder man för att förbättra skickligheten: man blir snabbare och siktar bättre. Den röda XP:n förstärker de olika förtrollningarna. Grön XP kan man använda till alla dessa tre egenskaper. Vad man väljer att investera sin XP i påverkar även hjältens utseende. Ökar man fysiken blir hjälten muskulösare, ökar man skickligheten blir hjälten längre och ökar man magin får hjälten blåa märken på huden.

Den största behållningen med Fable 2 är nog hjältens bästa vän, hunden. Man har en hundkompis som följer med en överallt och hjälper en med att hitta skatter och varnar för fiender. Detta är särskilt kul för mig som har fobi mot hundar och inte kan umgås med dem i verkliga livet. Då är det kul att få leka med hunden i spelet istället. Man kan klappa hunden, ge henne godis eller kasta i väg en boll som hon springer och hämtar. Man kan döpa hunden och jag döpte min till Samus.

Det är väldigt snygg grafik i filmsekvenserna och historien är ganska mörk och intressant. Det enda negativa jag har att säga om det är att huvudberättelsen är ganska kort. Jag hade gärna sett ett längre spel. Jag ger det 9,5/10 i betyg.